Utepremiär! Cykelintervaller i Skatås

cykeln

Min fina lilla Focus Raven 29er 2.0. Lagom lång titel!

Idag var en sjukt fin dag. Känt mig pigg i benen trots gårdagens tävlingsurladdning och idag stod cykelintervaller på schemat. Hade tänkt göra detta inomhus, men när jag tittade ut så lyste solen och vips uppstod den där känslan av att idag MÅSTE jag cykla utomhus.

Så jag tänkte att jag testar att bränna av intervallerna på grusväg med min Raven. Jag tog sikte på Skatås och tänkte att jag var ett geni. I teorin var också idén genial men i praktiken  var den inte lika bra. Det är ju väldigt trendigt att gå så många kan man i bredd i Skatås, särskilt om man har barnvagnar och cykelkärror och pudlar och fan vet vad i släptåg. Försöker man då hålla lite fart så blir det problem. Samtidigt insåg jag att det är svåtr att få till jämna intervaller på en kuperad bana, och som om det inte var nog visade det sig att det var svinkallt också, -5 grader och klassisk Göteborgs-storm. Mitt vatten frös väl efter sisådär fem minuter och efter tio gick det inte att få ut en droppe. Men jag bet ihop och gjorde vad jag kunde av passet ändå.

Jag körde 4 x 8/2, vilket alltså innebär 4 stycken intervaller á 8 minuter, där jag försöker komma upp i strax under tröskelpuls på intervallerna. Mellan varje intervall kör jag 2 minuter vila, som då består av cykling i distanstempo.

Efteråt så letade jag upp några stigar som jag testkörde lite, och det visade sig vara helt isfritt. Skitkul att det börjar ordna upp sig i skogarna nu.

På vägen hem träffade jag Leo Ranta nere vid Franssons. För den som inte vet vem han är så är det väl enklast att beskriva honom som en göteborgsk cykellegend. Han är banläggare på mtb-delen av Göteborgsgirot, grundare av landsvägsfantomlaget Conti Test Team, och har lett Happy-rundor i skogen sedan tidernas begynnelse. Nu var han på väg till Skatås för att kolla upp lite bra ställen för plåtning. Leo och hans flickvän Natasja har nämligen startat ett spännande företag, som heter Hillside Cycling. Tanken är att de ska guida turister längs stigarna och visa att vi i Göteborg faktiskt har mtb-cykling i världsklass. Kul grej tycker jag.

Nu ska jag jobba lite och sen blir det köttbullar och planera nästa veckas träning. Kämpa!

Dagens intervallsiffror är kanske inte så respektingivande, men här är dom: (medelpuls/maxpuls):

Intervall 1: 165/179

Intervall 2: 155/175

Intervall 3: 167/180

Intervall 4: 160/176

Testat cykeln


Min lilla (eller stora) Raven 29 2.0.

Glömde skriva att jag testat cykeln nu. Den gick ju alldeles fantastiskt. Finaste och skönaste cykeln jag någonsin haft.

Men helt utan missöden gick det så klart inte.

Hade tänkt köra runt Stora och Lilla Delsjön för att bara testa cykeln lite lätt och inte skita ner mig. Men när man kommer till Skatås är det ju svårt att låta bli…

Så jag susade in på stigarna och vips var det lera upp till knäna (faktiskt var det bokstavligt talat det en gång), men med 29″-hjulen så var det ju bara att trampa på lite.
Men någonstans på styret började jag känna att det glappade som bara den vid framhjulet. Då hade snabbkopplingen fram gått upp och hjulet hängde löst. Hur det gick till vet jag inte riktigt, men jag skruvade fast den och sen satt den som en smäck resten av turen. Fick dra åt styret en extra gång också men efter att ha justerat sadelhöjd lite så tror jag att jag nu är redo att börja köra med cykeln på allvar.

Lyckades även tappa klossen på ena SPD-skon. Det var väl det värsta tänkbara ungefär. Att cykla 10 km stig på Eggbeaterpedaler utan klossar är inget jag rekommenderar.

Skulle köra en runda i går också, men eftersom vi nyligen flyttat går den mesta tiden till uppackning av flyttkartonger. Sprang 8 kilometer på kvällen istället, och för en gångs skull gjorde det inte så ont i knät. Däremot gick det förbannat långsamt, men vad kan man förvänta sig när man gått upp tio kilo på en sommar?