Sub40: status just nu

Sprang i orange igår för att hedra Holland efter EM-fiaskot.

Nu har Sub40bloggen funnits ett tag och det är väl kanske dags att uppdatera läget.

Just nu är jag väl ganska långt ifrån Sub40 på milen. Det är såklart svårt att spekulera i, men jag skulle gissa att om jag sprang ett platt 10km-lopp om ett par veckor så skulle jag klara det på någonstans 41.30-42 minuter. Vilket väl är rätt bra, men samtidigt har jag en bit kvar till sub40.

Men skam den som ger sig! Jag är övertygad om att jag kommer klara det, frågan är bara när.

Just nu cyklar jag mest, varpå löpträningen blir något lidande. Jag skulle tro att jag når sub40 någon gång nästa vår. Springer i dagsläget 2-3 pass i veckan, vilket man väl inte direkt blir världsmästare på. Men inte blir man tjock soffpotatis heller, så det är ju skönt.

För att nå sub40 har jag insett att jag behöver göra några saker:

  • Träna mer löpning. Kanske rätt obvious, tränar man mycket löpning så blir man en bättre löpare. Men det är lätt att löpningen får stryka på foten när man vill träna massa annat också.
  • Mer genomtänkta pass. Min plan för hösten/vintern är att göra tre bra löppass i veckan. Ett intervallpass, som med upp- och nerjogg blir någonstans kring 8-10 kilometer. Ett pass på 10 km i bra fart, 4.30/km är en riktlinje. Och så ett långsamt distanspass på 15+ km. Har jag dessa pass som stommen i min träningsvecka så ska det inte vara några problem att nå sub40.
  • Mer transportlöpning. För att fylla på kroppen med många kilometer är transportlöpning oerhört tidseffektivt. Jag har ett Friskis & Svettis precis bredvid jobbet, där jag kan byta om. Att åka spårvagn till jobbet tar idag runt 20 minuter, ibland uppåt 30 i rusningstrafik. Att springa brukar ta runt 45 minuter. Tidseffektivt var ordet!
  • Gå ner i vikt. Väger idag 84 kilo, på 190 cm. Ingen övervikt, men ska man springa snabbt så underlättar det om man har en lätt kropp. 80 kilo hade varit en kul matchvikt, men jag är inte det minsta sugen på att gå på någon diet, så vi får se hur det blir med den saken.

När jag läser detta framstår sub40 som världens enklaste grej. Så nu är det väl bara att köra!

Träningsrapport

Fullt upp konstant gör att jag inte bloggar lika mycket som jag vill. Men jag lever och träningen börjar ta fart igen. Har väl ganska långt kvar till Sub40 men just nu är jag mest inne på att cykla, då det är roligt nästan varje pass. Löpning är väl roligt ungefär var tionde gång. Om jag gjorde en platt tävlingsmil på asfalt i morgon skulle jag förmodligen gå i mål på 42-43 minuter.

Träning förra veckan

Måndag: En timme gym på morgonen. Bra tryck i musklerna för en gångs skull. 25 minuter löpning på kvällen. Lyckades komma hem precis innan det började åska.

Tisdag: 1 h / 29 km cykel. Testade en ny sträcka: Kortedala – Partille – Lärjedalen – Bergsjön – Kortedala. Vilse två gånger, fick kolla på kartan, samt gå en bit pga för mycket grus. Segt.

Onsdag: 1.21h / 42 km cykel. Soligt och fint. Försökte köra mycket i bocken. Bra känsla.

Torsdag: 1 h gym på Friskis. Bra tryck.

Fredag: Vila.

Lördag: 2.5 h MTB i Skatås med Sundlo. Roligt!

Söndag: Vila. Eller: 5 timmar loppis i gassande sol i Majorna.

Totalt: 7.5 timmar. Bra för att vara mig. Gött med mycket cykel, i olika former. Ikväll blir det 90 minuter innebandy. Hoppas leder, senor och knän håller.

 

Bjuder på veckans äckligaste bild. Rakade benen lite för hastigt, något för stressad, med lite för lite rakgel (ingen) och lite för dålig hyvel. Tappade väl en del hud kan man säga.

 

Det finns kanske lite hopp

Göteborgsvarvet kryper sig allt närmare. Två dagar kvar nu.

Ett ”lätt” katastrofpass i tisdags kväll (7km @4.50/km) gjorde att jag var nära att ställa in hela skiten. Men riktigt så långt ska vi väl inte behöva gå.

Hur som helst känns formen inte helt hundra. Stressigt satan på jobbet och hängig i kroppen. Men jag börjar ändå känna något slags hopp.

Tog mig till gymmet i går morse. Ställde mig på bandet, började köra lite i 4.10-tempo. Drog väl av 2.5 kilometer och fick ÄNTLIGEN den där känslan av att jag kunde nöta på hur länge som helst. Men jag vågade inte testa så jag stängde av bandet innan det blev jobbigt. Som en kung. Sen gymmade jag lite överkropp och hade – faktiskt! – ganska bra pang i musklerna. Det har väl inte hänt sedan Ludvikafesten 2001, ungefär. För övrigt sjukt bra det här med att gymma på förmiddagen. Man behöver bara trängas med några pensionärer (för ett tag sedan såg jag en som hade pulsband UTANPÅ sin t-shirt, det ni), så man behöver nästan aldrig vänta på att maskiner ska bli lediga. Värre är det på seneftermiddagen när gymmet invaderas av powerwalkbrudar i keps och läppglans. Inget jag kan rekommendera.

Anyway, idag känns formen åt helvete igen. Men vem hade förväntat sig något annat? Ska hämta nummerlappen i eftermiddag och köpa onödiga grejer på tillhörande löparmässan, sen blir det väl benen i högläge i kväll. I morgon blir det nog ett lugnt pass med nån liten rusch för att väcka liv i mina träpåkar till ben. Kommer nog köra utan klocka dock. Orkar inte med panikångesten det innebär att ha dåliga splittar dagen innan tävling.

Detta om detta. Bjuder på en idolbild från gymmet igår. Hur är er form inför varvet, förresten?

 

 

Vilodag

Inleder bloggen med att ha vilodag. Grandiost.

Men igår var jag på Friskis och slet på löpbandet. Avverkade fem stycken 1000-metersintervaller i 3.45/km-tempo. 1.5 minut vila mellan varje. Förvånansvärt pigga ben med tanke på att jag drog av tre timmar mountainbike i Skatås i onsdags.

Efter bandet lyckades jag klämma ihop 45 minuter styrka också. Tråkigt men nödvändigt.

I brist på bättre bilder får ni en bild på min pulskurva. Men man ska vara glad för det lilla.

Länk till Garmin (klicka för fullständig info):