Göteborgsgirot + TÄVLING!

girotgänget

I dag var det sista chansen att bli guidad runt MTB-banan på Göteborgsgirot av banläggaren himself, Leo Ranta. Själv hade jag två timmar lugn racer på schemat, men ett sånt här erbjudande kan man ju inte banga.

Det blev sista passet på ett rätt fint fyradagarsblock av träning för min del. I torsdags blev det två timmar racer, i fredags en timme löpning och styrka på gymmet, i går blev det en timme stiglöpning och idag blev det alltså MTB. Lätt trött i benen trampade jag iväg i full blås till samlingsplatsen för dagen, tygaffären Franssons – som för övrigt måste vara mer känd för att vara samlingsplats för cyklister än för att den faktiskt säljer tyger?

När jag kom fram visade det sig att det var fler som var sugna. Någon räknade till 97 tappra cyklister, vilket ju är helt sjukt. Och sjukt roligt! Så när vi väl körde igång var det inget skrämmande tempo direkt. Men stigarna blev snabbt tekniska så det gjorde inte så mycket. Jag ska inte försöka förklara hur banan går, det låter sig inte göras i text helt enkelt och det är faktiskt enklare att kolla på en karta.

Så istället ska jag försöka förklara vad jag tyckte om sträckningen. Långa banan är totalt 37 km, och vill man vara pedagogisk skulle man kunna säga att den går i tre etapper. Första etappen börjar vid Skatås och går kring stigarna vid Härlanda tjärn och upp mot Sävedalen. Superfina stigar där det är hyfsat lätt att hålla tempo, även för en amatör som jag. Etapp två är uppe i Sävedalsskogarna (tror vi åkte in på Vildmarksleden där borta någonstans? Har egentligen ingen aning), går förbi en golfbana och så småningom kom vi även upp på den beryktade Getryggen. Sen åkte vi nedför densamma. Här var det lite stökigare terräng. Mycket sten och rötter och annat bös, som – just nu – var på lite för hög teknisk nivå för mig. Fick gå ibland och sätta ner fötterna betydligt oftare, men kul hade jag ändå. Med lite teknikträning ska jag förhoppningsvis kunna köra överallt. Sista delen av banan går kring Lilla Delsjön och bort kring Kallebäck/Gaisgården/Brudaremossen och här var det rätt kuperat men tekniskt sett lättåkt. Så för eliten borde det kunna bli en rätt utslagsgivande tävling. Tekniskt som satan i början och många långa dödsbackar på slutet. Bland annat körde vi asfaltsbacken upp till masten, vilket ju var en killer utöver det vanliga.

Korta banan som mäter 25 km, innebär om jag förstått det rätt, att man slipper den jobbiga golfbane-och-getryggs-loopen i mitten av loppet. Det innebär en tekniskt enklare och betydligt snabbare banprofil. Det är också i den här startlistan man hittar undertecknad. Jag ska köra landsvägsloppet på lördagen, mtb-loppet på söndagen, göteborgsvarvsstafetten på onsdagen och sen är det Göteborgsvarvet lördagen efter Göteborgsgirot. Och eftersom Göteborgsvarvet länge varit ett stort mål för mig vill jag inte bränna mig för mycket helgen innan. Så jag fegar och tar den korta banan – som dessutom passar mig bättre rent tekniskt.

Som helhet tycker jag att det var en skitkul bana. På slutet av 90-talet och början av 2000-talet, när jag körde mycket MTB, körde jag många olika tävlingar i en herrans massa städer. Men jag tror aldrig att jag har kört någon bana som är så tekniskt krävande som denna. Loppet är ”bara” 37 km, men den tekniska nivån gör att det ändå blir en ordentlig ansträngning. Den typen av lopp älskas väl av alla happyiter och andra heldämpsfanatiker, så Göteborgsgirot borde verkligen kunna fylla en lucka.

Nu ska jag bara köra landsvägsbanan också. Ryktet säger att Mattias Reck ska guida genom banan någon gång i veckan men han har nog fullt upp med landslaget så hur det blir återstår att se.

Jag tänkte att vi ska ha en liten tävling också. Vad ni tävlar om är helt enkelt en startplats i Göteborgsgirot (värde 595:-) och vinnaren får själv välja vilket lopp den vill köra: korta mtb-banan, långa mtb-banan eller landsvägsloppet.

Och där kommer också tävlingsfrågan. Hur långt är egentligen landsvägsloppet i Göteborgsgirot?

För att tävla: maila rätt svar och dina kontaktuppgifter till mig på magnus@magnuscarlsson.com.

För att alla ska få en chans att hinna vara med håller jag tävlingen öppen till tisdag 16 april, kl 21. Då utser jag en vinnare.

Vinnare meddelas på bloggen. Kör hårt!

Passet på Garmin:

 

Tävlingspremiär!

magnusochmåns

Jag och GP-kollegan Bild-Måns efter målgång.

Det blev tävlingspremiär idag ändå! Och tur var väl det. Placeringen räckte bara till 80 av 130-nånting, men det kändes ändå väldigt bra.

Tävlingen var alltså Solvikingarnas första vårtävling och det var kul att få testa formen lite. Tidigare i år har jag nog inte haft något pass där jag snittat under 5 min/km, och då jag kände mig rejält förkyld i går var förhoppningarna låga. En tid under 40 minuter på den åtta kilometer långa grusbanan och jag hade varit nöjd.

Nu blev det 35.05 enligt min Garmin! Och 35.12 enligt officiella klockan. Så det är väl alldeles lysande.

Loppet då? Full fart från start. Första kilometern gick på 4.23 och jag letade efter en bra rygg att hålla. Hittade en perfekt, som jag höll under större delen av loppet. Första halvan av loppet gick rätt smärtfritt, det var lite tungt i första backen men ändå överkomligt. När jag kom ner mot Lilla Delsjön började det kännas lite tyngre, där blåste det mer och jag började tappa ryggen jag försökte hålla. I höjd med dasset bestämde jag mig för att nu jävlar biter jag ihop och kör och sen var det mer eller mindre fullt blås resten av vägen in i mål. Tog några placeringar i långa backen upp mot hoppbackarna och började sen ladda för långspurt i utförslöpan mot Skatås. Tog strid med en kille som jag haft inom synhåll under hela loppet, seglade förbi honom i raketfart, men på något sätt lyckades han hitta nya krafter bara några meter från mål. Trött men nöjd vräkte jag mig över mållinjen med 201 i puls, vilket är om inte maxpuls, så väldigt nära.

I dag testade jag Garmins foot pod, som visade sig vara ett helt lysande verktyg. Det var bara att fästa den i skosnöret och ändra datafälten lite på klockan, så kunde jag hålla koll på aktuell stegfrekvens. Jag försöker ju köra 90 steg per fot och minut nu, vilket jag lyckades med i en eller två kilometer eller så. Sen började frekvensen sjunka lite.  Men snittet för loppet blev 85 steg per fot och minut. Innan jag började jobba med detta låg jag på 80, så det går åtminstone åt rätt håll. Har långt kvar till ett vasst löpsteg men jag får bra coaching från Mattias och jag törs faktiskt säga att det känns som det blir många personbästan framåt hösten.

Vann loppet gjorde förresten Mikael Ekvall (Ja, det är han som är känd för en viss löparincident) från Strömstad Löparklubb på tiden 23.41. Respekt!

Fullständiga resultat från tävlingen hittar ni här.

Fan vad kul det är med tävling ändå. Ser fram emot nästan.

Data från idag då:

Distans: 7.8 km

Medelhastighet: 4.30 min/km (Min tröskelfart är uppmätt till 4:48 så jag pressade mig ändå rätt bra)

Medelpuls: 182 (Tröskel 181 vill jag minnas)

Maxpuls: 201 (Typ max)

Medelkadens: 85 (Siktar på 90)

Lite tung i steget vid målgång.

Lite tung i steget vid målgång.

Passet på Garmin:

Dubbelpass! Tabata och distanslöpning

tabatagubbe

Efter några hårda dagar och tunga ben var det läge för vilodag igår. Bakade naanbröd och placerade mig i soffan framför innebandyn på tv:n. Falun vann och alla var glada.

Men så kan man ju inte leva dag ut och dag in. Så idag blev det dubbelpass.

På lunchen gick jag ner på Nordic Wellness och körde ett tabatapass på cykel. För den som är obekant med den tabata så rör det sig om korta, men väldigt ansträngande, intervaller. 20 sekunder intervall, 10 sekunder vila, upprepa åtta gånger. För detta finns massa bra appar, min heter Tabata timer, tror jag. Dunka igång en grym låt och ta i tills du nästan dör. Sen är det nedvarvning och tack och godnatt. Skitkul!

För den som behöver inspiration kan man alltid kolla in Bigmollo här:

Efter intervallerna blev det bålstabilitet och sen var det tillbaka till kontoret för diverse jobb. Men nu på kvällen har jag varit ute på en timme distanslöpning också. Var uppe i Skatås, som börjar bli riktigt fint nu. En ny grej i mina pass, som jag fått via mitt träningsprogram är att jag lägger in ruscher/intervaller i långpassen, vilket är roligt och ofta ganska skönt. Idag var det en minut med full kareta som gällde med tio minuter kvar av passet. Det är rätt skönt att blåsa på lite, för då känner man verkligen att det händer något med löpsteget.

Det var allt för idag. Imorgon är det cykelintervaller på schemat igen. 4 x 8/2. Kämpa Magnus.

Mjölksyratrösklar, VO2Max + ANNAT

syrgas

I går var jag hos Mattias på Aktivitus och gjorde alla tänkbara tester. Jag kollade mjölksyratrösklar för både löpning och cykel och avslutade det hela med att dänga av ett sjuhelvetes jobbigt VO2max-test (syreupptagningsförmåga). Under VO2max-testet lyckades jag för övrigt få upp pulsen till 201. På cykel. Det har jag aldrig varit nära förut.

Jag ska inte avslöja allt för mycket om testet här och nu – det kommer i nästa veckas GP-text – men jag kan säga att det var skitkul. Är man som jag lite intresserad av träningsstatistik så är ju detta det bästa man kan göra. Nu har jag alltså värden för vid vilken puls och vilket tempo/vilken belastning min mjölksyra börjar skena. Tidigare har jag inte haft någon viktigare koll på detta, så nu känns det som att en helt ny värld öppnar sig. Spännande!

Annars så börjar jag så smått bli frisk från en seg förkylning. Tror jag. I dag avverkades 16 km i Skatås med Draken och Micke. Väldigt lugnt och behagligt tempo (5:40) och stabil puls. Vi har kört gemensamma pass sedan nyår och det känns som att det ger en ny dimension till min träning. Just distanspass är något jag nästan aldrig kört förut, både 2011 och 2012 kunde passen på 15km+ räknas på ena handens fingrar. Förhoppningsvis kan det här leda nånvart.

Vi får väl se. Nu: vindruvor.

Downhill, lerfest och innebandy

I helgen gjorde jag ett fantastiskt roligt reportage åt GP. Reportaget handlar om downhill för amatörer, och självklart gav jag mig själv ut i backen för att testa.
Efter att ha spänt på mig alla tänkbara skydd och vurpat ett par gånger i liften, så började jag åka. Och det var så sjukt skoj.

Jag, som aldrig kört på heldämpat förut, fick vara med om en helt ny upplevelse. Sen var väl tekniken på den nivån att det gått snabbare att gå ner. Men vad gör det. Känner helt klart att detta är något jag måste prova igen.

Fick feeling efteråt, så jag stack upp till Skatås och röjde runt i leran i 90 minuter. Börjar bli allt mer kompis med min Focus nu, tror aldrig jag varit så nöjd med ett köp. Däremot tror jag det börjar bli dags för köp av ny cykeltröja. Den där Castelli-historien på bilden ovan börjar kännas lite… utdaterad.

Annars är det mycket innebandy på schemat nu. Två timmar träning i kväll, träningsmatch mot Surd (Tror det är Sveriges största förening för döva!) i morgon och seriepremiär mot Backa boys på lördag. Ska bli roligt, men det hade ju inte skadat om man vägde 10 kg mindre.

MTB med Johan

Introducerade min gode vän Johan till världens finaste sport igår. Han fick låna min gamla cykel (som numera är Vintercykeln med stort V) och blev trött och glad.

Det är så sjukt kul att cykla i skogen alltså. Beredd att kalla det för det bästa som finns. Det är något magiskt i att man 1) är utomhus 2) är i skogen 3) hinner röra sig över stora ytor under ett pass 4)hela tiden måste vara fokuserad, därmed kan man släppa allt annat.

Måste cykla mer, helt enkelt.

För övrigt har jag testat min nya hjälm några gånger nu. En Limar Ultralight.
Världens lättaste hjälm! Känns knappt på skallen. Rekommenderas varmt. Här ackompanjerad av en klassisk Campa-keps och en skitful jacka från Soc:

Glad kille

Testat cykeln


Min lilla (eller stora) Raven 29 2.0.

Glömde skriva att jag testat cykeln nu. Den gick ju alldeles fantastiskt. Finaste och skönaste cykeln jag någonsin haft.

Men helt utan missöden gick det så klart inte.

Hade tänkt köra runt Stora och Lilla Delsjön för att bara testa cykeln lite lätt och inte skita ner mig. Men när man kommer till Skatås är det ju svårt att låta bli…

Så jag susade in på stigarna och vips var det lera upp till knäna (faktiskt var det bokstavligt talat det en gång), men med 29″-hjulen så var det ju bara att trampa på lite.
Men någonstans på styret började jag känna att det glappade som bara den vid framhjulet. Då hade snabbkopplingen fram gått upp och hjulet hängde löst. Hur det gick till vet jag inte riktigt, men jag skruvade fast den och sen satt den som en smäck resten av turen. Fick dra åt styret en extra gång också men efter att ha justerat sadelhöjd lite så tror jag att jag nu är redo att börja köra med cykeln på allvar.

Lyckades även tappa klossen på ena SPD-skon. Det var väl det värsta tänkbara ungefär. Att cykla 10 km stig på Eggbeaterpedaler utan klossar är inget jag rekommenderar.

Skulle köra en runda i går också, men eftersom vi nyligen flyttat går den mesta tiden till uppackning av flyttkartonger. Sprang 8 kilometer på kvällen istället, och för en gångs skull gjorde det inte så ont i knät. Däremot gick det förbannat långsamt, men vad kan man förvänta sig när man gått upp tio kilo på en sommar?

Vilodag

Inleder bloggen med att ha vilodag. Grandiost.

Men igår var jag på Friskis och slet på löpbandet. Avverkade fem stycken 1000-metersintervaller i 3.45/km-tempo. 1.5 minut vila mellan varje. Förvånansvärt pigga ben med tanke på att jag drog av tre timmar mountainbike i Skatås i onsdags.

Efter bandet lyckades jag klämma ihop 45 minuter styrka också. Tråkigt men nödvändigt.

I brist på bättre bilder får ni en bild på min pulskurva. Men man ska vara glad för det lilla.

Länk till Garmin (klicka för fullständig info):

Bloggstart

Mindre smickrande bild på mig och bloggikonen Eric från Premiärloppet i Skatås.

Då smyger vi igång mitt nya lilla projekt. Syftet med Sub40bloggen är att jag behöver en extra sporre i min träning. Plus att det är kul att få nörda lite utan att nån gnäller.Sen var jag väl i ärlighetens namn lite avundsjuk på min vän Erics löparblogg.

Bloggen kommer att handla om min träning, mina tävlingar och vägen mot mitt mål – att springa milen på 40 minuter.

Till en början har bloggen en något spartansk design, men förhoppningsvis blir det bättre snart. Måste bara få loss tid.

Men hur som helst. Nu kör vi.

Så: bokmärk sidan och häng med!